Medverkande

Konstnärer

Ebba Bohlin
Matti Bye
Åsa Cederqvist
Rickard Eklund
Martina Hoogland Ivanow
Anna Linderstam
Hanna Ljungh
Ida Lunden
Johan Thurfjell


DJ:s och audiovisuell klubb:
FLY INTERZONE

Projektionist: Teodor Leff

CV:n
Hanna Ljungh har sedan en tid tillbaka ägnat sin konstpraktik åt det ämne vi beskriver som land, jord, sten och berg. Hennes arbete reflekterar över och ifrågasätter den fina gränsen mellan vad vi kallar mänskliga och icke-mänskliga existensformer och de komplexa relationerna mellan dem. Hennes nästan sex timmar långa film I am mountain, to measure impermanence (2016) som skildrar den smältande inlandsisen på Sveriges högsta berg fick stort erkännande i Sverige och internationellt.
Hanna Ljungh (f. 1974) arbetar med film, foto, skulptur och installation. Hon bor och arbetar i Stockholm. Ljungh har en utbildning från Parsons School of Design, New York och Konstfack, Stockholm. Nyligen har hennes verk visats på: Kunsthall Trondheim; Kristianstads Konsthall; Studio Hippolyte och HIAP, Helsingfors; Svenska kulturinstitutet, Paris; Kumho Museum of Art, Seoul; Moderna Museet, Malmö. Ljungh kommer under våren att ha en separatutställning på Fondazione Pini i Milano. Hennes verk ingår i flera privata samlingar och finns på Statens konstverk, Stockholm konst och Region Skåne.


Åsa Cederqvist, Åsa Cederqvists konstnärliga praktik verkar i skärningspunkten mellan bildkonst, film och koreografi. Genom video, skulptur, installation, fotografi, och ofta med förlängningar i form av performance eller digitala medel – skapar hon humoristiska och oroande universum som navigerar mellan det undermedvetna och det rationella, det fysiska och det efemära. Hennes verk föreslår ofta en skiktad berättelse med en stark känsla av transformation, som om de var i ett konstant tillblivande. På senare tid har hennes praktik dragits till att utgöra en blandning av virtuella och fysiska sfärer som ett sätt att sudda ut objekt-subjekt – dikotomin. Hon har en MFA från Konstfack (2000), och var mellan 2010 och 2020 universitetslektor på
Textilprogrammet på Konstfack.

Ebba Ingegerd Bohlin, född 13 februari 1976 i Stockholm, är en svensk skulptör och installationskonstnär. Ebba Bohlin utbildade sig på Konstfack i Stockholm 2000-2003 samt 2005-2008.

Ebba Bohlins konstnärskap utgår från en fysiskt påtaglig rumslighet. I hennes installationer, skulpturer och ljudverk finns en sensibel medvetenhet om kroppsliga erfarenheter närvarande oavsett vilket format hon valt att arbeta i. Vilket inte minst Ebba Bohlins offentliga konstverk visar. Oberoende av om betraktaren möter konstverken på nära håll eller passerar på avstånd är den fysiska upplevelsen av verken och de tankar och minnen som de leder till lika centrala.

Ebba Bohlins bejakande av det outsagda men kroppsligt påtagliga har lett henne till att samarbeta med poeter, dansare och andra konstnärer[1][2]. Text och koreografi har integrerats som jämbördiga samtalspartners i hennes utställningar och installationer.

Oavsett om materialet är hämtat från språket, naturen (såväl den kulturella som den konstruerade) eller från den egna kroppen visar hon en lyhördhet för dess inneboende möjligheter till förändring[3]. Det gäller likaväl för ett polerat golv som för en putsad bergsyta via en vändande finlandsfärja. Det visuellt överväldigande har ända sedan den blå byggnadsställningen ”Bauwerk I” visades på Konstfacks avgångsutställning 2008 varit ett centralt inslag i Ebba Bohlins konceptuellt drivna konstnärskap.[4]


Anna Linderstam skapar tysta dramer. I konstruerade miljöer kondenseras performativ handling till emotionellt laddade scenarier inom fotografi och video. Verket syftar till att fånga den svårfångade processen att "bli" samtidigt som man lyfter fram motivets handling att "ge sig själv" till den fotografiska blicken.

Med kroppen som en lyhörd form sätter Linderstam upp manipulerande omständigheter, där en metamorfos äger rum. I de utställda verken har hypnos, blindhet och fysisk ansträngning använts för att störa ämnets referens till vanliga vanor och känslomönster. Situationen är till synes tom och utan ett förflutet. En ny referens dyker upp med blicken, en totaliserande bländare som en oändlig horisont. Kroppen överskrider vad den är, blir vad den inte är.

Alla verk upprätthåller en tvetydighet mellan den konstruerade situationen och ämnets autentiska fysiska tillstånd. Verken dokumenterar de utforskade förhållandena och genom att kontrollera de visuella elementen påtvingar Linderstam sin egen estetik. Hon använder storformatskamera och analoga trycktekniker för att skapa mycket detaljerade och exakta fotografier. Den stora skalan är betydande, eftersom den kräver att betraktaren förhåller sig till de avbildade motiven

Johan Thurfjell föddes 1970 i Solna. Han bor och arbetar för närvarande i Stockholm. Hans senaste separatutställning på Galerie Nordenhake fick titeln "The First Sculpture," och hölls 2018. Andra separatutställningar inkluderar "Det stora judedopet", Judiska Museet c/o Tyska kyrkan (2017), "Dim Bearing", Eskilstuna Konstmuseum ( 2011), "Jims rum", Magasin III Stockholm Konsthall (2007), Färgfabriken i Stockholm (2004) och Index i Stockholm (2001).

Hans grupputställningar inkluderar Lewis Glucksman Gallery i Cork (2007), Bonniers Konsthall i Stockholm (2007), 21c Museum i Louisville (2006), Moderna Museet i Stockholm (2006), Signal Malmö (2005), Nordic Festival of Contemporary Art_ Momentum i Moss, Norge (2004), Norrköpings Konstmuseum (2003) och Dunkers Kulturhaus i Helsingborg. Offentliga uppdrag av Johan Thurfjell är bland annat gångvägen till Åregaraget i Vällingby (2008) och den nya huvudentrén till Münchenbryggeriet (2006), båda i Stockholm. I juni 2008 hedrades han med ett pris från Marianne och Sigvard Bernadottes konstnärsfond.

Oavsett om Thurfjell arbetar med skulptur, teckningar eller texter är den gemensamma nämnaren för många av hans verk en flerskiktad narrativ struktur, i vilken olika berättelser ofta går in i varandra på ett sinnrikt sätt och bildar invecklade kombinationer för att till slut ändå sammanfogas till en fulländad helhet.

Rickard Eklund (*1987, Sverige) i konstnär och formgivare på pendling mellan Stockholm där han bor och Göteborg där han har sin ateljé.

Hans eklektiska konstpraktik fokuserar på forskning och experimenterande med material och tekniker för att skapa grafik, skulpturer, installationer och rörliga bilder. Hans processer börjar ofta som observationer av förändringar i uppfattningen; i drömmar, resor, upplevelser av en ökad känsla av medvetenhet och andra förändringar av de konceptskapande förmågorna, och låta dessa nya sätt att se sippra in i konstverket han skapar – bibehålla en mångfald betydelser, skikta former och material på intuitiva sätt , samtidigt som han problemlöser sina visioner.

Rickard har studerat vid Akademin Valand i Göteborg och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Som en del av sin konstnärliga praktik designar han även skivomslag och musikvideor och arbetar inom sfären av artistdrivna initiativ.


Ida lundén är kompositör och musiker, verksam främst inom kammarmusik, elektronisk och improviserad musik. Under de senaste åren har hon uppmärksammats för sina fantasifulla verk för ibland ovanliga kombinationer av instrument som altfiol och potatis eller bassångare och kontrabasar. De senaste åren har iscensatta konserter och föreställningar varit i fokus i projekt som Orgel, Pygostylia och Ghosting.

Hennes verk Songs My Mothers Taught Me nominerades till Nordiska rådets musikpris 2016 och 2011-2013 var hon kompositör på Sveriges Radio P2.

Hennes musik har spelats på festivaler som Musica Nova/Helsingfors, Klang/Köpenhamn, Piano+/Karlsruhe, Tokyo Jazzfestival, Nordic Music Days och hon samarbetar kontinuerligt med musiker, filmskapare och artister.


Martina Hoogland Ivanow arbetar med fotografi och film i en icke linjär, associativ form ofta genom analoga tekniker med skulpturala element. Den processen av doumentation har för henne blivit till ett utforskande av olika beteende mönster och hur jaget relaterar till världen. Intresset för motsatser och mänskliga relationer finns gemensamt i nya pågående såväl som äldre arbeten.

Hoogland Ivanow arbete finns representerat i Statens Konstråd och Moderna Museet samling. Hennes filmer har visat på flera internationella filmfestivaler. Hon har haft en antal skissuppdrag för bla Botkyrka kommun, Nya Karolinska, Stockholm och inköp till Fredriks Gymnasiet i Haninge Kommun.


Anders Mattias "Matti" Bye, född 25 juli 1966 i Stockholm, är en svensk musiker och kompositör.

Sedan 1989 har Bye tagit uppdrag, först vid Cinemateket i Stockholm, som stumfilmspianist, ett värv som få i Sverige har sådan erfarenhet av som Bye. Han har på senare år bl.a. komponerat ny filmmusik till svenska stumfilmer som Körkarlen (1921) och Gösta Berlings saga (1924).

Utöver ett flertal skivor med musik till filmer har Bye även givit ut Drömt (2008), Bethanien (2013) och This Forgotten Land (2017) under eget namn. Han har även samarbetat med Anna von Hausswolff, Lau Nau och Frida Hyvönen.

Bye har skrivit musik till teaterpjäser på Dramaten i Stockholm som Den Girige (2009) med regi av Gösta Ekman, Sista Skriket (1993) med regi av Ingmar Bergman och Det blåser på månen (2017) med regi av Ellen Lamm.

Vid Guldbaggegalan 2014 tilldelades Bye en Guldbagge för Bästa filmmusik till Faro.[1]

Bye tilldelades 2014 Mårbackapriset med motiveringen: "Med ny musik till stumfilmsklassiker som Herr Arnes penningar, Körkarlen och Gösta Berlings saga har han gett ett andra liv åt Selma Lagerlöfs berömda berättelser."[2]